:-( (-:

Idag gick jag upp halv sju och sprang ett varv runt Lenin-parken. Det var längesedan. Det kostar 4 000 dong (2 kr) att gå in i parken, men före sju brukar det inte vara någon där som tar betalt. Idag var det en kvinna där som ville ha betalt av mig eftersom jag är vit. Samtidigt som jag ger henne pengar så går tio pers förbi henne in i parken och jag blev grymt förbannad. Det stör mig inte att det kostar att gå in i parken men jag blir förbannad att vietnameser tycker att det är helt självklart och ok att begära mer pengar av folk med en annan hudfärg. Och det är så godtyckligt. Ibland behöver vi inte betala någonting när vi går in i parken och ibland springer de efter oss. En gång var det till och med en som tyckte att vi skulle betala 20 000.
Rundan runt gick fort för jag hade arbetat upp en så stor irritation och sprang och tänkte ut olika sätt som jag skulle kunna skälla ut kvinnan i grinden på.
Min sinnestämning förändrades under förmiddagen då jag återigen följde med Chau Anh till den privata kulturskola där hon jobbar. Jag hade rytmik med hennes körbarn och det var fantastiskt roligt. Det går förvånansvärt lätt. De förstår vad jag vill att de ska göra och de tycker att allting är jätteroligt och jättespännande. De har aldrig varit med om något liknande.