Idag har jag haft Cheo-lektion och träffat två trevliga taxichaufförer. På vägen till lektionen så hade jag någon form av språkligt utbyte med chauffören. Föga framgångsrikt, men han sa i alla fall att min vietnamesiska var bra, så det var ju snällt. På andra hållet så åkte jag med en annan chaufför och när jag talat om vart jag kom ifrån så sa han: Sverige. Han talade dock inte svenska, men lite tyska. Så vi konverserade på ett nytt språk kallat tyskvietnamesikengelska. Det gick ganska bra och efter en stund så skulle han sätta på en kassett med Ca tru. Varpå jag utbrister att jag kan sjunga Ca Tru. Jag visar honom vilka låtar jag kan sjunga och det visar sig att han är musiker som kör taxi. Därefter snackar han loss på mer renodlad vietnamesiska. Jag förstod inte så mycket, men det var trevligt. Innan jag steg ur taxin fick jag med mig en kassett med Chau Van och vi bytte visitkort.
Att vara här är splittrande för själen. Ena stunden vill jag bara hem och jag tycker att det känns som en evighet till den 5 april. I nästa stund känns allt gött och jag tänka mig att stanna för evigt.
No comments:
Post a Comment