Vardag

Veckorna har börjat anta en vardagsaktig karaktär. Vi har fasta punkter i våra scheman och veckorna har därmed fått en karaktär av att innehålla olika typer av dagar. Igår var det fredag och det kändes faktiskt som en fredag. Det har blivit varmt. Igår var det riktigt varmt och till och med vietnameserna var lite chockade, värmen kom plötsligt.
De fasta punkterna i min vecka är onsdagar hemma hos Ngoan, då jag ska lära mig sjunga Cheo och fredag eftermiddagar på konservatoriet då jag har metodiklektion med teorilärarna. Båda aktiviteterna har varit igång i två veckor och det fungerar redan bra och det känns som att det finns en spännande utvecklingspotential. Båda aktiviteterna kräver också mycket förberedelse så övrig tid går till största delen åt till förberedelse. Ibland är det oväntade saker som tar tid. Till min fredagslektion behövde jag ha en sladd (3,5mm tele – RCA) för att kunna koppla in datorn i mixerbordet och så behövde jag en filtklubba. Dessa ting finns i princip alla undervisningsrum på Musikhögskolan i Malmö och jag hade inte en tanke på att de kunde vara svåra att få tag i, så jag skickade iväg ett mail till Hai Van och bad henne fixa det. Skolans tekniker visste vilken typ av sladd jag ville ha men de hade ingen. Det fanns inga filtklubbor som tillhörde skolan och de som gick att köpa skulle enligt uppgift kosta 100 dollar. Jag konstruerade en klubba av fyra ätpinnar, en nylonstrumpa och toapapper och i fredags förmiddag gav jag mig av på sladdjakt. Jag gick till stereogatan och in i en stereoaffär, men de hade inte den aktuella sladden. Däremot skrev expediten att de hade 1,5mm tele – RCA, vilket jag tycker verkar en aning skumt, men jag gick i alla fall vidare. Till sist kom jag till en butik där de sa att de hade sladden och att jag skulle sätta mig ner och vänta så skulle de komma med den. En stund senare kommer de med ett par olika sladdar med adaptrar, men det vara i alla fall tele i den ena änden och RCA i den andra så jag betalade 150 000 dong och gick hem. Väl hemma såg jag att adaptrarna helt enkelt var där för att förlänga sladden. De måste uppfattat det som att jag ville ha 3,5 meter sladd. Så går det när språket är ett hinder snarare än ett hjälpmedel. Sladden fungerade i alla fall och likaså min hemgjorda filtklubba.